En nyutexaminerad sjuksköterska och en ingenjör med tio års erfarenhet betalar inte samma avgift till sina respektive förbund, trots att de formellt köper samma tjänst. Skillnaden ligger inte i vad de får, utan i hur priset räknas fram.
Fackföreningar använder nästan uteslutande inkomstbaserade avgifter. Det innebär att medlemsavgiften beräknas som en procentsats av lönen, inte som ett fast belopp. Systemet gör att priset för medlemskapet följer den ekonomiska verkligheten för varje medlem.
Procentsatsen varierar mellan förbund och branscher
De flesta förbund inom LO-sfären tar ut mellan 1,0 och 1,5 procent av bruttolönen. Tjänstemannaförbunden inom TCO och Saco hamnar ofta något lägre, kring 0,8 till 1,2 procent. Men siffran i sig säger inte allt.
Ett förbund med hög procentsats kan ändå vara billigare för en lågavlönad medlem än ett förbund med låg procentsats är för en höginkomsttagare. Det är kombinationen av procentsats och lön som avgör det faktiska beloppet.
A-kassan är en egen kostnad som ofta räknas in
Många förbund erbjuder paketlösningar där a-kassan ingår, eller åtminstone kan läggas till mot en extra kostnad. A-kassan är tekniskt sett inte en del av medlemsavgiften, men den faktureras ofta samtidigt och ibland även rabatteras för förbundsmedlemmar.
En medlem som väljer bort a-kassan betalar bara förbundsavgiften. Men eftersom a-kasseavgiften är densamma oavsett inkomst, blir den relativa kostnaden tyngre för den som tjänar mindre.
Inkomstförsäkringar påverkar totalkostnaden
Utöver grundavgiften erbjuder många förbund kompletterande inkomstförsäkringar som täcker skillnaden mellan a-kassan och den faktiska lönen vid arbetslöshet. Dessa försäkringar kostar oftast mellan 50 och 150 kronor per månad, beroende på omfattning.
En medlem med hög lön och stort inkomstbortfall vid arbetslöshet kan tjäna på att lägga till en sådan försäkring. För den som tjänar nära a-kassans tak är den däremot mindre relevant.
Förbundets storlek spelar roll för administrationen
Större förbund kan fördela administrativa kostnader på fler medlemmar, vilket kan hålla nere procentsatsen. Mindre förbund med specialiserad verksamhet har ofta högre fasta kostnader per medlem, vilket kan motivera en något högre avgift.
Samtidigt kan ett mindre förbund erbjuda mer riktad service inom just den bransch där de verkar. Det gör att kostnadseffektivitet inte alltid är det enda som räknas.
Studentmedlemskap och rabatter för unga
De flesta förbund erbjuder kraftigt reducerade avgifter för studenter och nyexaminerade. Rabatten kan vara uppåt 70–80 procent de första åren, vilket gör medlemskapet tillgängligt även för den som ännu inte har full lön.
När medlemmen går över till ordinarie anställning höjs avgiften gradvis, ofta över ett till tre år. Det gör att steget från studentpris till fullpris inte kommer över en natt.
Vad som faktiskt ingår i priset är inte alltid tydligt
En del förbund inkluderar juridiskt bistånd i all omfattning, medan andra begränsar antalet timmar eller kräver en självrisk. Vissa erbjuder även rabatter på försäkringar, resor eller fackliga utbildningar som en del av medlemskapet.
Det gör att det inte räcker att jämföra procentsatsen. Vad som ingår i avgiften kan vara avgörande för det faktiska värdet.
| Tjänst | Ingår ofta | Kan kosta extra |
|---|---|---|
| Förhandlingsstöd | Ja | — |
| Juridisk rådgivning | Ja, med begränsningar | Utökat stöd |
| Inkomstförsäkring vid arbetslöshet | Grundnivå | Tilläggsförsäkring |
| A-kassa | Sällan | Ofta |
Hur förbunden presenterar priset skiljer sig åt
En del förbund visar tydligt procentsatsen och räknar ut ett exempel på månadskostnad för olika lönenivåer. Andra lyfter fram totalpaketet och lägger mindre vikt vid den exakta siffran. Det gör att det kan vara svårt att snabbt jämföra förbund sinsemellan.
På webbplatser som samlar information om olika förbund, exempelvis Stbutiken.se, kan man ofta hitta översikter som underlättar jämförelsen mellan förbund inom samma eller närliggande branscher.
Prisförändring sker oftast årligen
Förbunden fattar beslut om procentsatsen på sina kongresser, som vanligtvis hålls vart fjärde år. Men justeringar kan ske oftare om ekonomin kräver det. Beslut om avgiftshöjning brukar kommuniceras minst några månader i förväg.
Förändringar är sällan dramatiska. En höjning med 0,1 procentenheter är vanligare än ett större kliv, eftersom förbunden vill undvika att medlemmar lämnar på grund av priset.
Avdragsrätt påverkar den faktiska kostnaden
Medlemsavgiften till ett fackförbund är avdragsgill i deklarationen. Det innebär att den faktiska kostnaden blir lägre än det belopp som dras från kontot varje månad. För en medlem med normal marginalskatt på cirka 30 procent blir den verkliga kostnaden kring 70 procent av avgiften.
Den som betalar 400 kronor i månaden får alltså tillbaka drygt 100 kronor via skattereduktionen, vilket sänker nettokostnaden till runt 280 kronor. Det är en aspekt som sällan lyfts fram i marknadsföringen, men som spelar roll för det faktiska priset.
Lokala avdelningar kan ha egna avgifter
I vissa förbund betalar medlemmen också en mindre avgift till den lokala klubben eller avdelningen. Det kan handla om 10–30 kronor i månaden, avsedda för lokal verksamhet och aktiviteter.
Den lokala avgiften är oftast inte inkomstbaserad, utan ett fast belopp. Det gör att den utgör en större andel av totalkostnaden för lågavlönade medlemmar.
Familjerabatter och andra specialerbjudanden
Vissa förbund erbjuder rabatt om flera i samma hushåll är medlemmar, eller om medlemmen samtidigt tecknar försäkringar genom förbundets samarbetspartner. Det kan handla om allt från hemförsäkring till bilförsäkring.
Dessa erbjudanden är sällan direkt knutna till medlemsavgiften, men de påverkar den totala ekonomiska bilden av att vara medlem.
Uppgifter om förbundsavgifter och paketlösningar kommer från Stbutiken.se.